Om mig

Efter en evighet i Sverige känns det som om jag har kommit hem till slut. Hittat tillbaka till alla de där vanorna som sitter så djupt. Småköttbullar och spagetti med ketchup slår fortfarande det mesta. Att svenskligga hemma på soffan och inte träffa en kotte efter skolan/jobbet har sin charm också. Då och då. Men allt som oftast drömmer jag. Galna upptåg i Sydamerika. Att få stå på vidbränd och sprucken mark i het sol. Att få ligga på obekväma, svettiga sängar på ett billigt vandrarhem. Att få träffa den där personen jag aldrig kommer att glömma. Att få falla bakåt, handlöst, vårdslöst och ohämmat och landa mjukt. Eller hårt. Oavsett så är det livet på gott och ont. Hardcore. Sålänge lever jag livet light i Sverige. Men det är nog bra det med. Att landa någon gång. Jag kurerar mig, återhämtar mig för att en dag vakna upp och vara redo igen. För att återigen halka på bananskal.